i en hörna står jag, trots alla människor runt om mig, så känner jag mig mer ensam än någonsin. jag vill prata med någon, men det finns ingen som förstår. jag skulle nog inte ens kunna beskriva hur det känns. jag är fast i de förflutna, och är rädd för vad som väntar bakom nästa hörn.