Finns det någon mening med att finnas här? Var det bara en olycka att jag hamnade här? Var det en ren slump att det var just jag, utav alla de där miljoners spermier som simmade fram den där enda gången? Eller är det ödet att jag är här? Har jag någon mening att utföra på jorden? Det kanske inte funkar nu, allt är bara ett jävla helvete. Det är inte skönt att leva, men det kanske det inte ska vara?

Men vi måste vara kvar. Vi måste utforska morgondagen och vi måste se framåt. Vilka möjligheter som finns. Allting är möjligt. Vi kan resa jorden runt utan någon speciell mening, eller några pengar som inte finns. Vi kan hitta den vi älskar, och tro det eller ej, som älskar oss tillbaka. Jag kan föda barnet som är mitt, mitt eget älskade barn. Du kan gifta dig på en klippa i alperna eller precis i hoppet när du hoppar bungyjump. Vi kan lära oss att livet inte är om mat eller kampen emot dem. Allting är möjligt.

Även fast allt suger. Trots att tanken på din kropp gör att du vill döda dig själv, trots att du känner att ingen älskar dig, trots att den du älskar av hela ditt hjärta inte bryr sig om dig så måste vi vara kvar.
För någon gång så måste allt bli bra.